Semifinalens startfält

Mina poäng finns i torsdagens Hbl, passa på att köpa ett lösnummer. Tidningen är smockfylld med Eurovision nu i dagarna. Förstås.

Här kommer de utlovade kommentarerna till torsdagens semifinalstartfält. Jag valde att varken säga bu eller bä innan jag sett sista repet idag, och då hade ju förstås pressläggningen redan varit för evigheter sedan.

1. Bulgarien - Voda/Water
Hur kan det komma så mycket ljud ur en så liten kvinna? Ett starkt nummer som ger lite etnovibbar och promenerar raka vägen in i finalen.

2. Israel - Push the Button
Fruktansvärt. Jag vill inte ens kommentera. Det tar plats av annat viktigt man kan skriva. Vedervärdigt.

3. Cypern - Comme ci, Comme ca
Brutta med läder och gitarr. Har det någonsin varit fel? Inte i år i alla fall. Retrokänsla med skön synt. Finaldags för Evridiki säger jag.

4. Vitryssland - Work Your Magic
Idolpojke som inte ser ut att vara gammal nog för att veta vad sängkammarblick är. Låten är bättre än sångaren, men han kompenseras av den överraskande scenshowen. Topplacering.

5. Island - Valentine Lost
Rockigt rätt med Eric Hawk. Det är ett korrekt bidrag, ofarligt som en hårig kanin. Det är så lätt att lyssna på att man glömmer bort bidraget i mängden är jag rädd.

6. Georgien - Visionary Dream
Debuterande Georgien satsar på pr i Helsingfors. Mycket pr. Men varför? Bidraget är enastående. En så här uppenbar blandning av Björk och Madonna är en självklar finalist, om inte folk irriterar sig på likheten med de två superstjärnorna.

7. Montenegro - Ajde kroci
Urk. Urk. Urk. Sångaren Stevan Faddy måste ta en eftermiddag med danska dramadrottningen och lära sig grunderna i hår och ögonbryn. Han ser så malplacerad ut att man slutar lyssna på låten. Inte för att den är något att lyssna på heller. Men ändå.

8. Schweiz - Vampires are Alive
Det här är så fel att det är rätt. Ett Buffyfans högsta önskan. Dessutom är det riktigt, riktigt snyggt. Och nittiotal. Refrängen sitter som en bett i halsen och koreografin som en spark i skrevet.

9. Moldavien - Fight
Låten har en tendens att komma och gå i mitt huvud. Stråkar och fart. Sånt kan man gå i gång på. Eller så glömmer man den ett tag och undrar vad det är som saknas. Jag tror på final för Natalia Barbu.

10. Nederländerna - On top of the World
Skönsjungande chokladpralin är vad hon är, Let's Dance-Edsilia. Jag önskar innerligt att Europa gillar det här. Jag gör det, men tror att det är alldeles för lättuggat för att gå hem.

11. Albanien - Hear my Plea
Inte ens en önskan eller bön kan rädda det här. Låttextens näst sista rad beskriver bäst Albaniens bidrag: The pain, the suffering of today.

12. Danmark - Drama Queen
Om Peter Andersen sätter tonerna lika bra som klädbyten och fjädrar på skallen så ska väl det här gå hem i tv-sofforna. Som show är det underhållande så tusan, men vad gäller tonsäkerhet inte det minsta.

13. Kroatien - Vjerujem u ljubav
Kunde inte Kroatien sända Severina igen? Kommer du ihåg hon som förra året dansade porrig folkdans i stilettklackar och sjöng Africa paprika? Det här är pinsamt värre.

14. Polen - Time to Party
Nu börjar tårarna komma. Det är så billigt, så billigt. Porrindustrin gör reklam. Jag är ändå rädd att det kan gå hem hos hormonstinna ynglingar. (Nu lät jag gammal.)

15. Serbien - Molitva
Och nu känner jag floder strömma över kinderna. Det är så vackert, så gripande och fullkomligt avväpnande. Marija Serifovic är startfältets andra Idolstjärna och en artist som i min värld förtjänar inte bara finalplats utan också finalvinst.

16. Tjeckien - Mala dama
Det här är en sådan sång som man helst vill hoppa över på skivan. Men när den väl börjat spela går det inte att snabbspola framåt. Oförklarligt och oförlåtligt dåligt vill jag säga. Men jag fångas av det melodiska under vad som annars låter mest som en stenkross.

17. Portugal - Danca comigo
Jag fascineras kanske mest av det portugisiska språket i det här bidraget. För låten i sig faller platt. Musikantkort, definitivt. Sångfågel, tja. Lättsmält, jodå. Fastnar i minnet allt för fort.

18. Makedonien - Mojot svet
Den makedonska superstjärnan Karolina är ett kapitel för sig. Bidraget har en tendens att växa mycket mellan varje lyssning. Men scenframträdandet ger minuspoäng.

19. Norge - Ven a bailar conmigo
Årets andra låt om att dansa med mig. Och sångerskan är årets andra Let's Dance-stjärna. Det är medryckande och fryntligt, precis som norrmän överlag. Jag vill gärna ge Guri Schanke en finalplats, men är tveksam om det lyckas.

20. Malta - Vertigo
Om Makedoniens scenframträdande var flamsigt så måste det här stavas flamsigt med versaler. Som en pizza med extra allt och så lite sång på köpet. En vacker text och fin röst, men nej. Det går inte hem hos mig.

21. Andorra - Salvem el món
De här tonårskillarna kunde vara barn till Blink-182 och Green Day. Riktigt, riktigt ruskigt bra är de dessutom på att göra sin egen grej. Det är en studsig, hoppig poprocklåt på det fantastiska katalanska språket. Final och definitiv topplacering. (Undrar hur ESC skulle se ut i Andorra nästa år ...)

22. Ungern - Unsubstantial Blues
Det här är vackert men lite själlöst. Ungern föll i gropen med de andra länderna som gjort en fantastisk förhandsvideo men tappat stinget till scenshowen. Sången är delikat och skönt raspig på sina ställen. Final.

23. Estland - Partners in Crime
Det här känns mer gym än Eurovision. Men om det är något man lärt sig under alla schlageråren är det att aldrig, aldrig underskatta en synkad koreografi med fästpunkter i låten.

24. Belgien - Love Power
Det är så mycket sjuttiotal att jag blir grön i ansiktet. Av illamående. Men kidsen tycks gilla det här av någon konstig anledning. Trumpetbyxor och Saturday Night Fever-moves kanske ska bli pop igen. Jag hoppas inte.

25. Slovenien - Cvet z juga
Alenka Gotar är kanske den artist som i år har det största röstregistret. Sopranen bjuder på ett bidrag som sträcker sig över två oktaver, med den högsta tonen i hela tävlingen, ett tvåstruket h. Jag måste medge att jag är svag för det här genrebrottet men vågar inte lova finalplats.

26. Turkiet - Shake it up Shekerim
Discopop som får vem som helst att le. Kanske är det den medelhavscharmige sångaren eller de supersynkade danstjejerna som gör det. Om inget annat biter så gör i alla fall refrängen det i all sin knäpphet: Lovey dovey, lovey dovey, all the time.

27. Österrike - Get a Life - Get Alive
Jag skulle så gärna vilja säga att det här välgörenhetsbidraget är bra. Tanken är god och syftet bättre, men låten är bedrövlig och dansarna bedrövligare.

28. Lettland - Questa Notte
Landet som i fjol tävlade med The Real Groups tondöva kusiner tävlar i år med Il Divos smaklösa och tondöva kusiner. Bara det att de klär sig i cylinderhatt och jeans borde få dem att veta hut. Jag är ändå rätt så övertygad om att det här stavas f-i-n-a-l.