4.2.07

13 melodifestivaler senare

Jag kan inte komma ihåg när det skulle ha varit en så här späckad schlagerkväll tidigare. Tretton (!) länder schlagrade loss igårkväll, och jag satsade på att zappa mellan alla de europeiska tv-kanalerna för att kunna leverera kommentarer om alla bidragen. Efter en knapp timme insåg jag att även den värsta schlagerfanatikern ibland måste inse sina begränsningar. Inte ens jag lyckas kommentera cirka 150 framträdanden på en kväll :)
Jag satsade i stället lite mer på de nordiska tävlingarna.

Finland
har jag redan kommenterat, men har ännu inte ritkigt kunnat bestämma mig för vad jag tycker om resultatet. Kentalas första framträdande var ju så mycket bättre än det som gick vidare. Och Johanna Kurkelas sång i det andra bidraget var ju fantastisk, men scenshowen i det vinnande bidraget satt som en smäck.

Svenska melodifestivalens första etapp förlöp smärtfritt. Förutom att jag då höll på att falla av stolen då Tommy Nilssons dötråkiga ballad gick vidare. Jag vågar gissa att framgången beror på att det är länge sen den svenska balladprinsen synts eller hörts med något nytt. Ingen framgång för den låten i Globen är jag övertygad om. Däremot blev jag överlycklig (som säkert halva Sveriges befolkning) över att se Anna Books efterlängtade comeback. Hon fullkomligt strålade av glädje och trollband tv-tittarna med sin låtsaslatino och sambakoreografi. Expressens Anders Nunstedt har döpt om henne till Anna Powerbook. :) Knappast heller någon chans i Globen för den här låten, men Anna är tillbaka i svenskarnas närminne nu, och det räcker med att man blir glad av musik för att vilja lyssna på den igen.

Jag vägrade acceptera Kristian Luuk som programledare och försökte verkligen hitta något att fälla honom på, men näpp. Han lyckades faktiskt riktigt bra med sin speciella humor och ironiska egocentrering. För att inte tala om det andra pausnumret, den specialskrivna Melodifestivalmusikalen som efter alla deltävlingar kommer att vara en komplett musikal. OJ! WOW! Se och lär Finland!
  • Läs mer om den svenska melodifestivalen på www.svt.se.

Estland valde sitt Helsingforsbidrag igår. Det blev vinnarsläkten Padar som står för det estniska bidraget iår. Gerli Padar (vars bror Tanel Padar vann Eurovisionen 2002 i Köpenhamn) sjunger den trallvänliga låten Partners in Crime. Vinst i Helsingfors? Mnjäaee, tror inte det. Men klart godkänt får vårt södra grannland.
(Foto: ETV)

I Norge har alla semifinaler avgjorts. Sex bidrag har gått direkt till finalen och kvar är bara Siste sjansen innan finalstartfältet är klart. I går gick en RIKTIGT klassisk klichéschlager á la Lotta Engberg till final, Jenny Jenssens Vil du ha svar får till och med klassiska Kikki Danielsson att blekna i jämförelse. Men kontrasternas land Norge sände också vidare ett oväntat bidrag, punkpoppiga Wannabe som framfördes av Crash! (bilden) har lite Lordi (eller Wig Wam)-stämpel på sig, den är helt annorlunda och kan vinna på just det. Men som sagt, inget är avgjort än.
(Foto: NRK)

Och på den förtrollade ön Island överträffar Söngvakeppni Sjónvarpsins sig själv varje vecka. Om inte i överdådig scenbyggnad eller publikrekord så i musikalisk diversitet. Jag kan inte sluta förvånas av islänningarnas breda musikkultur. Det isländska finalstartfältet är nu klart och där hittar vi både tidigare vinnare, schlagergurur, folkmusik och förstås lite Páll Óskar goes George Michael-stuk. Jag tippar på en mycket intressant final i Reykjavík.
Hafsteinn Þórólfsson på bilden framförde ett av kvällens vinnande bidrag, Þú tryllir mig.
(Foto: RUV)
  • www.ruv.is hittar du alla låtarna och information om bidragen.

I Lettland ordnades den sista semifinalen igår och vår Geir Rönning gick vidare med Robert Wells till finalen den 24 februari i Ventspils. För övrigt är fyra av de fem låtar som gick vidare igår skrivna av svenskar! I den lettiska finalen står definitivt Jolanda Suvorova (bilden) för den mest excentriska frisyren.
(Foto: LTV1)

I Rumänien har båda semifinalerna avgjorts och även där får vi se lite skandinaviskt i finalen. Svenska countrypoppiga Rednex tävlar med Well-oo-wee i Bukarest den 10 februari.
(Foto: TVR)

Utöver dessa höll också Malta, Polen och Slovenien sina nationella finaler igårkväll.
Semifinaler hölls dessutom i Bulgarien, Litauen och Spanien förutom de jag kommenterat här ovan.

Sammanfattningsvis tycker jag att det är taskigt av oss att hela tiden klanka ner på den finska produktionen. Visst, i sig är det bra att vi är kritiska. Jag tar också på mig skulden, vi ser ofta de andra länderna som fantastiska och glorifierar deras evenemang. Speciellt den svenska melodifestivalen som är en av föregångarna med deltävlingar.

Men inte är de andra länderna bättre på allt. Vi har alla våra akilleshälar. Sverige med sin känsla av att alltid behöva pressa fram det allra bästa av det bästa, där jämförs allt med den nästan helgonförklarade sankta Carola. Ingen får en ärlig chans. Och på Island tenderar allt att bli lite Pall Òskar, på samma sätt som vi i Finland nu ser en tydlig heavytendens. Norge i sin tur faller ofta på sin etnolinje.

Efter en helg av mer glättig och prutthurtig schlager än vad som kan rekommenderas ser jag fram emot att börja lyssna på de tunga, djupa och smöriga balladerna och den uppskruvade poweretnon som bara balkanländerna kan leverera.