Schweiz visar tänderna

Ola skriver här om årets monsterchock.

Som ett seriöst fan av Eurovisionen, som man nu säkert kan räknas som när man följt tävlingen i närmare 20 år så borde man säkert rynka på näsan åt Schweiz bidrag i år. Vacker sång och galaglitter har följt tävlingen sedan långt tillbaka. I DJ Bobos bidrag slinker det in falska toner titt som tätt och vampyrer är väl ungefär så långt från glitter och glamour som man kommer. Dessutom höjs röster om att man har försökt kopiera Lordis framgångsrecept med monster på scenen.

Trots alla dessa faktorer så kan jag inte hjälpa det, jag älskar det här!

Jag satt som trollbunden de 30 minuter som Schweiz repeterade i dag. Alla pusselbitarna fanns där, koreografien, ljudeffekterna, kostymerna, pyrotekniken och inte minst en smittande refräng. Vad gör väl en och annan sur ton då? Det här blir säkert barnens favorit i år, och alla vampyrfanatiker också. Jag hoppas bara att vi är nog många som röstar för att Schweiz ska ta sig till final.

(Foto: HBL/Björn Heselius)

Årets fjäderskrud

Det är bråda dagar på Helsingforsarenan nu. Parallellt med alla repetitionerna håller samtliga deltagarländer presskonferens, för att inte tala om allt annat vi vill hinna med att berätta här på bloggen. Därför är jag extra glad att igen få hjälp av Ola Södermark som kommenterade den svenska Melodifestivalen åt oss. Han är på arenan här i Helsingfors och levererar här sin första text från dagens repetitioner.

Danska DQ gjorde dagens färggrannaste repetition. Fjädrarna på huvudet var utbytta från den danska finalen, men kläderna såg bekanta ut. Under presskonferensen kom det fram att primadonnans make som bäst höll på att sy dräkten till semifinalen hemma i Danmark och att den skulle anlända i Helsingfors först på måndag. Även om rösten inte riktigt bar under hela repetitionen så var showen proffsig och snygg. Får han bara rösten i skick till torsdagens semifinal så tror jag minsann att att den här påfågeln tar Danmark till final och utmanar Ukrainska kråkan Verka om titeln som eurovisionens högsta höns.
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Välgörenhet och ESC

Jag måste få säga emot Norges nye kommentator Per Sundnes som efter att ha sett Österrikes bidrag Get a Life - Get Alive kläckte ur sig att välgörenhet och Eurovisionen inte hör ihop.






Eurovisionen är världens största tv-program. Vi har sett monster, smörballader, rock, dragdrottningar och vem vet vad på ESC-scenen under de senaste dryga femtio åren. I Sverige tilldelas sedan flera år organisationen Rädda Barnen en del av röstningsintäkterna i Melodifestivalen. Om något passar in och kan göra gott för tävlingen och tv-programmet är det välgörenhet. Så det så.

Eric Papilaya som framför bidraget har gjort det som en del i en välgörenhetssatsning för HIV och Aids.
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Turkiets repetition

Jag har inte haft värst mycket till övers för Turkiets bidrag Shake it up Shekerim som framförs av Kenan Dogulu tidigare. Men efter att ha sett deras repetition måste jag justera min inställning en aning. Framträdandet satt riktigt bra, och det är för mig första gången jag märker att en låt med bra video lyckats göra ett bra scenframträdande också.

En av Kenans dansare är för övrigt finländsk. Och inte var det väl någon som trodde att det skulle bli ett år utan pyroteknik?
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Schlagermaten, del 3

Mellan repetitionerna hann jag smita hem och trixa lite i köket. Råkade se ett intressant recept i en almanacka härom dagen och beslöt mig för att testa. Det blev supergott, så nu har ett till recept kvalificerat sig att bli officiell schlagermat.

Skink- och kycklingbruschetta
1 ljus baguette
200 g lättmajonnäs
50 g tärnad skinka
50 g riven ost
50 g tärnad röd paprika
100 g stekt honungsmarinerad kyckling
färsk gräslök

Sätt ugnen på 225 grader. Skiva baguetten och lägg på en bakpappersbeklädd plåt.
Blanda majonnäsen, skinktärningarna, osten, paprikan, kycklingen och den hackade gräslöken. Fördela på baguettskivorna och gratinera högt upp i ugnen i sju minuter eller tills bröden fått lite färg.

En liten parentes från matpausen kan ju läggas till. Då jag gick ner till parkeringshallen under arenan möttes jag av ett bekant ansikte vid parkeringsautomaten. Det var Mikko Leppilampi som inte hade tillräckligt med pengar att betala parkeringsavgiften. Vi stod och småpratade en stund och jag blev som en liten fjortisbrud - pladdrig och okoncentrerad.

Då jag körde ut ur parkeringshallen hann Mikko svänga in framför mig och jag följde efter hans bil ur parkeringshallen. Ett tag senare slog det mig, jag har följt hans bil i flera kvarter i motsatt riktning mot vart jag var på väg. :)

30 katter bland hermelinerna

Det stämmer som Malin skriver, att en delegation framfört önskemål om 30 dresserade katter till scenshowen. Yles Asko Murtomäki och Tobias Larsson bekräftar ryktet men framhåller att alla andra detaljer är hemligstämplade.

Dock whiskas (!) det i presscentret om att det är Schweiz som lagt fram önskemålet.

Under dagens sista tekniska repetitioner hade schweizarna istället för katter sex stycken skyltdockor på scenen. Ett smart sätt att gå runt regeln om maximum sex personer på scenen då man behöver tolv. På scen har alla hår som får åttiotalets pudelfrisyer att blekna. Hittills är det det de enda missarna vi fått se, förutom en och annan brusten ton.

Schweiz representeras som bekant av DJ Bobo som framför eurodiscobidraget Vampires are alive.
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Vems var katterna?

Läste just en notis på Exressen om alla extrema önskemål artisterna haft i år. Priset tog nog det land som ville ha 30 dresserade katter på scenen under sitt framträdande (vilket avslogs, tack och lov för katterna). Man kan ju inte låta bli att undra vilket land det var. Jag har grubblat på saken och tror nu jag har det.
Ukraina så klart! Vem sjutton annan skulle komma på en sån idé?

Större än pride

"Stand by for rehersal" ljuder ur högtalarna var femte minut inne i Hartwallarenan nu i dagarna. Det är tecknet för artisterna att stå redo på scenen. Men det är också frasen som får den mest högljudda schlagerbögen att stilla sig och koncentrerat följa vad som sker på scenen ett tiotal meter framför fansens inhägnad.

Redan i onsdags kl 9 då arenan öppnade för de första repetitionerna stod fansen i kö till ingången. Och sedan dess har schlagerfansen strömmat in som båtflyktingar, främst från Sverige. Några grupper från Norge, Tyskland och Turkiet har också hittat hit redan. Skulle uppskatta att det är runt 200 personer som i detta nu är fokuserade på isländska Eirikur Haukssons första repetition av kameravinklar.

Jag vågar påstå att 90 procent av fansen inte är vidare straighta. Vad är det som gör att Eurovisionen är så stor bland hbt-folket? Jag hade en teori om all gala och extravagans showen brukar innehålla, men folkmängden och entusiasmen över Islands bidrag krossar den teorin. Eirikur levererar ett oglamouröst rocknummer som andas rök och rå styrka. Proffsigt så in i Norden, men gayfavorit? Jag förstår inte..

(Foto: HBL/Björn Heselius)

Bomber & granater, del 2

Summering av Israels pressinfo
lördagen den 5 maj 2007 kl. 12.30.

Israels andra presskonferens blev mycket dramatisk. ”Vår andra repetition var en besvikelse och vi överväger att inte alls delta i Eurovisionen i år”, utbrast Teapacks sångare Kobi Oz. ”Vi hade verkligt höga förväntningar att göra detta på scenen och vi är mycket besvikna.”

Bandmedlemmarna är inte nöjda med kameraarbetet, ljuset eller grafiken och de tycker också att regissören inte lyssnade på deras kommentarer efter den första repetitionen. Filmningsplanen, som de gav åt personalen, hade inte använts och repetitionen filmades endast med en kamera. Också deras bakgrundsanimationer avvisades. ”De använde endast den första delen av animationerna och gjorde en egen. Det ser slarvigt och kallt ut. Det här är en het låt som man inte kan kyla ner med blått och vitt!”

Teapacks känner att personalen inte hjälper dem att föra fram låten Push The Buttons budskap. Resultatet av det här är att de inte kan uppträda på bästa möjliga sätt. ”Det här är en artistisk meningsskiljaktighet. De är inte vana vid vår genre. Det finns en plats för sådan här musik på ESC och man måste helt enkelt veta hur man skall handskas med den.”

Ledaren för den israeliska delegationen menade att de fortsätter att förhandla med producenten och regissören och försöka lappa alla fel. Teapacks poängterade att de inte har något problem med produktionsteamet som de beskrev som coola och mycket professionella typer. ”Allt de måste göra är att trycka på rätt knappar.”

Källa: Yle. Foto: eurovision.tv

Knäna darrar

Jag tar tillbaka allt jag sa om dålig lördagsmorgon nyss. Cyperns Evridiki inledde just sitt rep och jag är såld. Igen.
Jag sa ju tidigare att jag byter favorit till Serbien. Nå, bra karl kan andra sig igen. Nu är Cypern tillbaka så förstaplats.
Evridiki står rakt upp och ner på scen. Bakgrunden är ren och enkel, sången sitter och kamerakontakten verkar lika naturlig som en promenad i parken för sångerskan. Man märker tydligt vilka artister som är rutinerade. Fläkt har hon också så scen, precis som La Carola och vår egen Hanna.
Sa jag redan att jag är såld och byter favorit? :-) Jag vill till Cypern nästa år!

Cypern rockar fett

(Foto: HBL/Björn Heselius)

Lördag morgon

God morgon från Helsingforsarenan! Jag sitter som bäst på läktaren och följer de tekniska repetitionerna. Arenans kaffe smakar pappersmugg och Israels Teapacks repar sin beryktade låt om kärnvapen och fred. Ingen höjdare till lördagsmorgon alltså. Utförligare rapport kommer lite senare. /Björn

Allt svänger ju!

Såg scenen i dag. Kablar och kameror och dylikt kan jag inte uttala mig om (för det se inlägget nedan). Bara konstatera att scenen var en modern sak med som det verkar magnifika kameleontegenskaper. Inte så stor som man kan få för sig om man bara följt spektaklet på tv tidigare. Men på tv-skärmen, och på bild (se nedan) är den riktigt jävla flott. Och det är ju huvudsaken.
Såg en glimt av repetitionerna idag. Serbien, en av mina favoriter. Och jo, Marija Serifovic sjöng underbart också live. Och de hade ändrat på koreografin, vilket lär öka deras vinstchanser rejält. De har skippat clownen, tiggarflickan och jonglören och allt vad det nu var i den gamla koreografin. Klokt.
Tycker annars jag kommit in i en fas då jag gillar alla låtar, eller åtminstone tycker det mesta är "trevligt svängigt". Tjeckien har nåt, tyckte jag till min förvåning i dag när jag såg dem repetera på en skärm på presscentret. Och det fastän hårdrock inte är min grej. Och Portugal, den svänger ju!
Hoppas det är övergående.

Bilder - scenrepetitioner

Scenen är formad som en fisk vid vattenytan. Nere till vänster ser du ryggfenan sticka upp och till höger lyfter den stjärtfenan upp i luften. I det här fallet 6-8 meter ovan scengolvet.

Bakom scenen finns mängder av armaturer, en genomskinlig (!) tv-skärm som går runt hela scenen och bakom skärmen en stjärnhimmel med små, små lampor. Dessutom hänger där en gardinliknande mosaik av plastbitar som liknar fiskfjäll.

Uppe i taket hänger som jag tidigare skrivit tonvis av armaturer och riggar. Det mest fascinerande efter en dag i arenan tycker jag är den trådupphängda tv-kameran. Har du någonsin undrat hur flygbilder vid stora shower görs? Svaret är en trådlös kamera som hänger i fyra vajrar från olika hörn av arenan, en s.k. SpiderCam. Genom att vinda in och ut kablarna i olika takt får du kameran att röra sig så gott som obehindrat i hela luftrummet.

Eurovisionen från Helsingfors är för övrigt den första schlager-EM-tävlingen som sänds i HD-tvkvalitet. För detta ändamål använder man sig av 25 inhyrda HD-kameror.

Alla bilderna är tagna från den plats där kommentatorerna sitter. Alla 42 delegationerna sänder tv-programmet i sina hemländer med egna kommentatorer. Vår finlandssvenske dito är ju som bekant Thomas Lundin.
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Första mötet

I dag var Malin och jag på plats för att inspektera presscentret som ligger i Mässcentrum, cirka 400 meter från Helsingforsarenan. Ombyggnationerna i arenan är klara och all teknik testad. Säkerheten ligger på flygplansnivå (vi fick inte komma in ens till presskonferensen utan att gå genom metalldetektorer) och alla tycks vara glada och nöjda.

EBU:s Svante Stockselius sa sig vara nöjd med förberedelserna i Helsingfors. Trots att vi väntat på det här tillfället i drygt 40 år blev det stressigt då vi väl skulle organisera allt på under ett år, tillade YLE:s Kjell Ekholm.

Programledarparet Jaana Pelkonen och Mikko Leppilampi visade sig för den samlade pressen och ploppade ur sig några välvalda vänlighetsfraser på engelska och franska. ESCtoday.com:s reporter ställde den intressantaste frågan, hur många klänningar Jaana kommer att byta mellan under tävlingen. Hemlighetsmakeriet är stort, men Mikko avslöjade att han byter kostym lika många gånger som Jaana byter klänning.

Illustrationer av scenen har kommit ut på webben och imorse då jag kom till ackrediteringskontoret råkade jag se en tv-skärm med direktlänk till en kamera på scenen. Självklart nappade jag fram mobilkameran och snappade en bild. Ingen hej-hurra-vad-bra-kvalitet, men en första bild av vad det är artisterna ser ut över från scenen.

De som övat på scenen hittills är mellannumren för både semin och finalen. Under semifinalkvällen kommer vi att få se en Kalevalainspirerad show med folkmusik blandat med hiphop, stepdansare, kantelemusik, folkdans och rock framförd av cirka 40 personer. Finalkvällens mellanakt kommer som tidigare känt att vara baserad på Apocalypticas mörka cellomusik, men kommer även att ha dansare från nationaloperan och akrobater, bland annat från Cirque du Soleil.

Programledarnas övningar på scen inleddes i dag klockan halv två och imorgon bitti börjar semifinalisternas scenövningar. Jag kommer att vara på plats för att se Bulgariens första övning och lovar en kort mellanrapport då.
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Georgien först på plats

I dag börjar ländernas delegationer anlända till Helsingfors. Först av alla på plats är debutanten Georgien. Sist anländer Sverige på måndag. Med färja.

Bilder - arenan

(Foto: HBL/Björn Heselius)

Drottningdag i Nederländerna

Den nederländska nationaldagen till ära har jag valt att börja de olika deltagarländenas djupdyk i landet som kan stoltsera med fyra Eurovisionsvinster.

29-åriga Edsilia Rombley representerar Nederländerna i årets Eurovisionsschlagerfestival med bidraget "Nooit Meer Zonder Jou" ("On Top of the World"). Vi såg henne senast tävla i Storbritannien 1998 då hon framförde "Hemel En Aarde" och placerade sig på en fjärdeplats. Det är den bästa placeringen för landet sedan dess.

Tävlingsinstinkt är inget som sångerskan saknar, förutom sin tidigare framgång i Eurovisionen har hon nu senast deltagit i den nederländska versionen av Let's Dance (Tanssii tähtien kanssa).

Holländarna står så gott som enade bakom Edisilia då hon nu reser till Helsingfors för att tävla i semifinalen.
- Går det fint i Helsingfors kommer folk att titta på finalen lördagen den 12 maj, men klarar hon sig inte genom semifinalen är jag säker på att folk blir mer negativa, säger Jan Prygoda, eurovisionsfan i Nederländerna.

Den nederländska uttagningen höll i år en låg profil eftersom rundradiobolagen efter många års dåliga Eurovisionsresultat inte ville spendera stora summor på tävlingen. Edisilias bidrag framfördes i det omtyckta tv-programmet Paul de Leeuw-show där bland andra den finländske ambassadören deltog.
- Edsilia hade själv redan valt vilken av de tre låtarna som hon framförde som hon skulle sjunga i Helsingfors, så det var mer promotion för hennes nya skiva, kommenterar Prygoda.

Eurovisionen har fått större genomslagskraft i de kommersiella nederländska kanalerna, något som Prygoda förklarar med de mångåriga dåliga resultaten som satt både ekonomiska spår och problem med att folket inte uppskattar tävlingen i samma utsträckning som under åren då det gick bra för landet.
- Holländarna ser Eurovisionen som en tävling med korrumperat röstningssystem och tror att det land som har den mest uppseendeväckande showen vinner. Den trenden kan säkert inte vändas såvida inte Edsilia når finalen och får någorlunda bra placering.

Ska det nu då bli dags för Nederländernas femte Eurovisionsvinst, efter torka på den fronten under de senaste 32 åren?
- Utöver de dödsoptimistiska Eurovisionsfansen tror ingen här att vi kommer att vinna tävlingen. Men trots det så ger man sitt stöd åt Edsilia och hon är välbevakad i media. Stämningen bland vanligt folk är dock fortfarande att vi borde dra oss ur Eurovisionsschlagerfestivalen, avslutar Prygoda.

• Här kan du se tv-programmet med Lordi au naturel, Edsilia Rombley och en bunt andra nederländska schlagerartister.
• Edsilia Rombleys webbsida.
• Nederländernas tävlingsbidrag.
• Smygtitta här på hur Edsilias show kommer att se ut i Helsingfors.

Bidraget framförs på engelska i Eurovisionens semifinal, tordagen den 10 maj i Helsingforsarenan.
(Foto: The Entertainment Group)

Verka , Verka, Verka

Vi får hoppas att Ukrainska julgranen Verka Serduchka får tag i en taxi så hen kan ta sig till Helsingfors.

• Se Verkas nya video här.

Follow the sign

Det går inte längre att undvika Eurovisionen i stan. I helgen har de första delegationerna anlänt till Helsingfors. Mediarepresentanterna börjar dyka upp i veckan och på lördag kan man se Vitrysslands hopp uppträda på Eurovisionsbaren Con Hombres.


(Foto: HBL/Björn Heselius)