Diva

Ingen skulle få ta bilder av henne och hon svor på ett språk jag inte förstod. Så jag fotade ändå.
Årets mesta diva är slovenska Alenka Gotar med lysdioderna i handen.

Tack Thomas!

Under semifinalsändningen sa Thomas Lundin i FST5 att man borde hälsa välkommen till Eurovisionen också på svenska. Självklart eftersom vi ordnar den i ett finsk- och svenskspråkigt land. Och nu gjorde Jaana det. Jag tror faktiskt att ingen hade tänkt på att ens göra det om inte Thomas hade påpekat det.

Så tack!

Julgubben

NEJ!!!!

Det nya formatet för ESC säger att man ska ha sitt lands största kändis, gärna inom musik som startar rösträkningen.

Och vad drar vi fram? Jo, julgubben.

Jag skäms. I Grekland i fjol förstod man innebörden av det här. De visade upp den artist som sålt mest musik av någon artist i världen, någonsin.

Julgubben? Nej. Jag tror inte på honom längre. Tyvärr.

Moldavien tappar byxorna

Kunde hon inte ha köpt större byxor så hon fått dem på sig?
Annars tufft. Rock med symfoniska inslag.

Armeniens sömnpiller

Toalettpappret i trädet är precis rätt rekvisita till detta.

Turkiet alltid bra

Av alla länder i ESC har Turkiet i snitt haft den högsta nivån på låtarna genom åren.
Portugal är dess motsats.

På dansgolvet

Mitre-le-yieh

Den del av redaktionen som inte jobbar i kväll tror jag att sitter här runt vår projektor-tv och sjunger mitre-le-yieh nu. Ska vi dansa på Helsingfors gator ikväll månne? Ok, Let's bigdance, som Verka säger.

Jag är rädd. Satte Verka på 12 plats, tror inte att någon som ser det här för första gången ens fattar hur brobyggande och befriande det kan vara. Men oj oj oj så det kan bli vinst för silverfoliedrugan från Kiev.

Bulgariska Voda har varit en självklar favorit från början, Jelitsa är som en naturkraft utan like, speciellt då hon headbangar. Men förstår Europa det här eller är det bara vi som är missförstådda?

Blixtar och dunder

Vilket ljusspel! Vilken grafik! Vilken show!
Jag kan också leva med att Bulgarien vinner.

En sång ...

... ska byggas utav glädje.

Och det är Ukrainas sång. Det politiska läget har ändrats mycket under den senaste tiden. Nu mår landet bättre om man ska tro Ukrainskan herrundfrau Verka.

För några år sedan skulle det ha varit omöjligt för en artist som Verka att uppträda i Ukraina.
Det är självklart då du hör första textraden "Let's big dance".

Jag blir glad av det här. Jag tror många andra blir det också. Och jag hoppas på stor framgång, men kanske främst för att jag inte vill att den här sången ska ta slut. Den får gärna fortsätta i ett år framöver.

De ukrainska fansen är på min sida. Här är några bilder från en av repetitionerna.

Rumäniens slavotrash

En regel som förbjuder folk att komma undan med vilka krafsverk till låtar som helst skulle ocskå sitta bra.
Snubblade fotografen eller varför skakade bilden till så där?

Brittisk anglotrash

Man blir flygrädd. Kan de inte bara låta bli?

Ukrainas Catharina Gripenberg

Kan man motstå en artist som pratar som Catharina Gripenbergs dikter? Se Björns intervju med Verka på Husis hemsida.
De som tittar i hallen bredvid är helt vilda.

Till Belgrad!

Oj, oj, oj, oj. Har nån nånsin sjungit så vackert i den här tävlingens historia?

Tysklands swing

Jag tycker det här är tråkigt.

Rysslands skolflickor

Tycker fortfarande det här är osympatiskt som musik betraktat.
Visuellt snyggt dock. Kläderna hör till tävlingens snyggaste.

Åk till Senatstorget

Nej, nej, nej!!!!

Åk för guds skull till Senatstorget. Om cirka en timme kommer Laura Voutilainen (om det blir som under dagens sista genrep) att läsa upp Finlands röster i direktsändning från Domkyrkans trappa.

Visa världen (inte bara Europa, utan också Australien och Azerbajdzjan som sänder ESC) att vi är glada över att ha Eurovisionen i stan - åk till Senatstorget och trängs ;)

Jag hade fel

Även jag önskar göra bot och bättring. Om Lettlands bidrag förtjänas inte att sägas så mycket gott som jag gjorde i dagens tidning.
Jag hade bara sovit två timmar på genrepet igår.

Fransk humor

Detta går inte väl.

Hihi

Jag kan inte något åt det. Krisse är ljuvlig.
Jag kan redan nu skvallra. Vi får se henne i Green Room senare i kväll.

En babe är en babe är en babe

Nej, lika bra som i den svenska Melodifestivalen är framträdandet av nån anledning inte, jag tror det kan ligga nåt i Björns teori om att han behöver mer utrymme att röra sig på.
Men jag gillar det i all fall. Det borde säkra en finalplats för Sverige, annat ärorättvist.
Likadant var det ju med Lena Phs det gör ont 2004. Fantastisk på Melodifestivalen, men nåt försvann i översättningen.

Det här är klass!

Hela Georgiens bidrag andas klass. Koreografin och bakgrundgrafiken är ursnygga, och jag gillar låten och de där röda snirklarna på ryggen.
Hon ser ut som en femtiotalsfilmstjärna.

Folktradition

Både Grekland och Turkiet kan det.
Att spränga in lite folk i pop.
Alltså inte folk som i människor, utan som i kläder, tradition, dans, musik och sådant. Det är riktigt roligt att se på. Någon borde kanske säga till dem att det inte visat sig vara ett framgångskoncept.

Men jag ser gärna på det några år till. Dock varken på Greklands eller Turkiets bidrag från i år, de är inte vidare roliga. Även om de också är folkpoppiga i sig.

Greklands grisfest

Så billigt att man blir förbannad. Hoppas det här kommer riktigt lågt ner.

Gäsp

Är inte detta tråkigt eller vad?

Ungerska kläder

Det är de facto fjärde klädtestet på tre generalrep och en direktsändning det här. Tja.
Thank God I'm a V.I.P. funkar kanske.. men njaäe.
För mig har det här stagnerat.

Ungersk blues

Ungerskan har tagit av sig baskern som hon hade på sig på genrepet.

Ack, Slovenien

Det är tur att Eurovisionen finns. För utan den skulle slovenska Alenka Gotar inte ha någon scen att stå på. Var annars kan man sjunga popopera och ha lysdioder i handen? Samtidigt?

Jag är såld på Alenka Gotars sång. Ingen stor framgång tror jag, men det är sådant här jag gärna lyssnar på då jag kör långa sträckor. Skulle i och för sig inte ha något emot att köra till Ljubljana nästa år ...

Sloveniens gotiska zigenerska

Jag tror det var sömnbristen som fick mig att gå igång på detta under gårdagens genrep. Kanske inte riktigt sååå bra som jag tyckte då, men den har fortfarande nåt.

Makedoniens fynd

Hon kommer att få en del poöng bara för utseendet, men klänningen ser billig ut. Typ inköpt på Zara.
Nej, Hanna har inte riktigt samma intensitet som hon brukar.

Heja Hanna!

She made my day. Det är ingen skillnad om hon vinner eller inte. För någon som följt Hanna sedan Idolstiden är detta bättre än julafton. Och J*sus så snygg hon var!

...och du Malin, jag tycker också att Koldun var riktigt ruskigt snygg. Jag tror nästan vilken karl som helst skulle slå ihjäl någon för en sådan haka. :)

Hanna ska ses

Den här låten funkar bara om man SER Hanna. Sloveniens gotiska oparaschlager är en konkurrent. Och i det fallet har Hanna hundra gånger bättre styling.
- I dont like this sång, sade min österrikiska kollega här bredvid.

Irlands koltrast

Snövit och de fem musikanterna.

Vitrysslands pudding

Det här trodde jag aldrig jag skulle säga men han är ju snygg!

Hur firar du?

Jag fick frågan i dag varför man flaggar i Helsingfors, för det har man inte gjort någon annanstans när Eurovisionen kommit till stan. Här är det ju Snellmandagen vi kan skylla på.

Har ett helt gäng schlagerturister här nu. Huset är fullt med svenskar och (ja, österbottningar som jag räknas väl till turister i huvudstaden också?) en tysk har vi här också. Beprydd med Tysklands flagga i håret är han dessutom. Inte för att jag tror att Tyskland behöver ens hejas på för att ta sig till topp fem. Det ska väl gå enkelt som en promenad i parken..

Här en liten bild från hur vi ser på tv i kväll.

Spanien och mera fyllesång

Jo, han tänker sjunga med i alla låtarna.
Det är snyggt med män i vitt.
Pojkband är kanske inte är så coolt, men jag går igång på det här.

Bosnien-Herzegovina och fyllesång

Gillar klänningen.
Det här blir ingen höjdare. Hamnat bredvid full typ som sitter och sjunger. Hon är bättre.

Jaanas klänning

Jaana har inte samma klänning som på genrepet. Nu är det ett svart fodral, då var det en lite älvlik sak med lime överdel och rosa kjol.

Dåligt, sämre, YLE

Jag blir så ledsen!
Och jag skyller allt på Yle!

Hur i hela fridens namn kan man efter hundratalet repetitioner ännu ha kvar någon som skakar en tv-kamera som håller en viktig bild?! Det har inte förändrats under det trettiotal repetitioner jag sett och så händer det - i direktsändning!

Det är så tv-fotografen i mig skäms.

Spänning!!

Nu är det bara minuter kvar, att tippa en vinnare är svårare än nånsin, men jag tror på Serbien och sen Vitryssland och Ryssland som tvåa och trea. Sen håller jag alla mina tummar för min favorit Moldavien. Och Storbritannien som jag tycker är väldigt missförstådd bland alla förstå-sig-påare. Jag blir glad av den och det är väl det som schlager handlar om. Att bli glad. Må bästa låt vinna!
/Ola

Nedräkning: på plats

På presscentret i Mässcentrum där jag sitter och bloggar är det full rulle nu, och arbetspunkterna är fyllda till sista plats. I entréhallen flockas folk kring jätte-tv-apparaterna, folk ligger och sitter i Artek-möblerna och många har flaggor. Spänning och sorl i luften. Galet på stan, Senatstorget var smockfullt. Packat i spårvagnen och alla hade ESC-ackrediteringskort kring nacken.

Björns lista

I år var det tredje gången grekcypriotiska Evridiki deltog i Eurovisionen.

Första gången hon deltog var 1992 i Malmö då hon sjöng Tairiazoume. Evridiki fick nöja sig med en elfteplats och Irland kammade hem segern med Why Me.

Andra gången Evridiki deltog var 1994 med bidraget Ime Anthropos Ki Ego, då placerade hon sig igen på en elfteplats. Det året vann, ja just det, Irland med Rock'n'Roll Kids på hemmaplan i Dublin. Upprepar sig historien i år, finns det en chans för irländsk folkmusikskräll i kväll?

Jag gissar utgången så här, och nu försöker jag låta bli att följa mitt eget tycke. För i såfall skulle Ukrainas folietransa vinna. På frågan vad Verka säger till sina motståndare om hen vinner svarar hen: "I'm sorry". I wouldn't be.

1. Serbien
2. Vitryssland
3. Tyskland
4. Ryssland
5. Lettland
6. Sverige
7. Ungern
8. Makedonien
9. Georgien
10. Armenien
11. Finland
12. Ukraina
13. Bulgarien
14. Moldavien
15. Turkiet
16. Spanien
17. Grekland
18. Slovenien
19. Rumänien
20. Bosnien och Hercegovina
21. Litauen
22. Irland
23. Frankrike
24. Storbritannien

Serbien - det måste betyda nåt

Jag har svårt att se nån annan vinnare än Serbien i kväll. Det måste betyda nåt när en schlager rör en till tårar.
Det är hela paketet som är fantastiskt. Marija som vaggar in på scenen i kostym och vita gympadojor!!! Och när hon sen öppnar munnen sjunger hon med sådan känsla och inlevelse att man blir helt tagen. Koreografin är i sentimentalaste laget men ska vara just sån.
Ja, det är fint.
Jag kan inte fatta annat än att det går hem.

Malin tippar kvällens resultat

Så här ungefär tippar jag kvällens utgång. Tyvärr befarar jag som synes det värsta för Hanna Pakarinen, och jag har så gärna fel. Men startfältet ÄR starkt i år efter semifinalens bortsållning, och när jag väl började rangordna låtarna blev detta resultatet när jag gick på magkänslan.

1. Serbien
2. Vitryssland
3. Georgien
4. Bulgarien
5. Sverige
6. Moldavien
7. Slovenien
8. Ukraina
9. Turkiet
10. Makedonien
11. Ryssland
12. Lettland
13. Bosnien-Herzegovina
14. Ungern
15. Finland
16. Tyskland
17. Irland
18. Grekland
19. Litauen
20. Spanien
21. Frankrike
22. Rumänien
23. Armenien
24. Storbritannien

Värt att notera i kväll

Jaana Pelkonen bär i kväll ett halssmycke som ser ut som Björn Weckströms breda Galactic Peaks i silver. Samma modell bar prinsessan Leia i en av Star Wars-filmerna och formen är en av vårt lands vackraste.

Håll ögonen öppna precis då omröstningen inleds. Det hör till det nya Eurovisionsformatet att röstningstiden startas av en nationell kändis med framgångsrik karriär. I fjol i Aten var det världsartisten Nana Mouskouri som fick vända timglaset. Här i Helsingfors är hemlighetsmakeriet enormt. Under alla genrepen har olika kändisar dykt upp, först Kojo, därefter Sonja Lumme och i dag Katri-Helena. Våra svenska schlagerturister gissar på Linda Lampenius, jag slår ett slag för Esa-Pekka Salonen.

Var koncentrerad under hela pausnumret efter att alla bidrag framförts. Det är så spektakulärt att ukrainska Verka framstår som en liten skolflicka. Även här finns vissa referenser till Star Wars, men dessutom till filmen ET. Trapetsakrobaterna a´la Cirque du Soleil ser till att man som publik håller andan inte bara en eller två gånger. Allt förstås maffigt ackompanjerat av Apocalyptica.

Mer säger jag inte.
Se själv!

Hard Rock Hallelujah

Tidernas sämsta vinnare

Lite nostalgiskt diss så här tre timmar före. Här kommer listan över tidernas sämsta vinnare nånsin, fem i botten:

5) Israel 1998: Dana International – Diva (aldrig har väl en vinnare sjungit så örongnisslande falskt)
4) Sverige 1999: Cahrlotte Nilsson – Take Me To Your Heaven (äcklig, äcklig dansbansschlager, allvarligt Sverige, är ni stolta över den vinsten?)
3) Jugoslavien 1989: Riva Rock Me (ännu äckligare jugoslavisk dansbandsschlager, 1980-talet är annars det sämsta schlagerdecenniet, tävlingen var på väg att stagnera)
2) Irland 1994: Paul Harrington & Charlie Mcgettigan – Rocknroll Kids (och hela Europa föll i sömn, kan man bli tråkigare?)
1) Lettland 2002: Marie N – I Wanna (var det nån som förstod nåt den kvällen? ohotat tidernas sämsta vinnare, chockerande dåligt)

Welcome mr. Logan!

Dagens skvaller: Bettina S intervjuade schlagerräven Johnny Logan för en tid sedan. I stället för ersättning ville mr. Logan få biljetter till Eurovisionsfinalen. Och det fick han.

Tänk att han som klagar så på den moderna Eurovisionen ändå har intresse att komma hit. Under EBU:s presskonferens här om dagen kom det fram att Logan utövar påtryckning. Han vill ha tillbaka bland annat reglerna om juryröstning i stället för televoting, kravet om att sjunga på det nationella språket. Dessutom vill han återinrätta den levande orkestern och stryka semifinalsystemet.

Welcome to Finland mr. Logan! We hope you will like the new ESC.

Tidernas bästa icke-vinnare

Knappt fyra timmar kvar. Vad passar bättre än att värma upp med lite listor. Här har jag listat tidernas bästa icke-vinnare:

1) Italien 3:a 1958: Domenico Modugno Volare – (det årets vinnare i alla fall och ett grymt örhänge)
2) Sverige 3:a 1983: Carola – Främling (om hon bara haft den kycklinggula dräkten skulle det ha gått vägen)
3) Spanien 2:a 1973: Mocedades – Eres tu (fantastisk låt)
4) Ryssland 2:a 2006: Dima Bilan – Never Let You go (minns ni figuren som kom upp ur pianot?)
5) Nederländerna 13:e 1984: Maribelle – Ik Hou Van Jou (enkel men pampig ballad, med inte så mycket annat än ett piano, bara växer och växer mot slutet)
6) Portugal 8:e 1991: Dulce – Lusitana Paixao (underbar ballad på vackert språk)
7) Sverige 6:a 2004: Lena Philipsson – It Hurts (genial poplåt som borde ha framförts på svenska för att komma till sin rätt)
8) Frankrike 4:e 2001: Natascha St-Pier – Je nai que mon ame (dessa fantastiska franska ballader)
9) Schweiz 2:a 1963: Esther Ofarim – Ten vas pas ( å dessa underbara 60-talsschlagers, denna hör till de vackraste av dem)
10) Estland 5:a 1996: Maarja-Liis & Ivo Linna – Kaelakee hääl (hes farbror och ung flicka med änglastämma sjunger duett, oemotståndligt)

What if?

Inte en Eurovision utan något som går fel.
- Ska han klaga igen?

Nejdå. Jag satt idag och diskuterade med kollegor om vad som kan gå snett, om Jaana Pelkonen eller Mikko Leppilampi pratar i mun på varandra eller får blackout. Vad händer om arenan träffas av ett störtande UFO eller telefonlinjerna i Europa smälter?

Om något mot all förmodan skulle gå väldigt, väldigt fel finns det en Emergency Button att trycka på. Då klipps direktsängningen från Helsingforsarenan och en inspelning från det sista genrepet tar vid. Europa kommer alltså inte att bevittna någon katastrof i direktsädning.

Utifall att telefonomröstningen går åt skogen, flera länder slutar på samma poäng och står på delad förstaplats eller det helt enkelt inte går att genomföra en telefonomröstning. Ja då tar man till reservplanen. I alla av de 42 deltagarländerna har en åtta personer stark jury suttit framför tv-rutorna klockan 14 idag då det sista genrepet genomfördes. Det är de här juryernas poäng som man tar till i nödfall.

Och felsägningar eller andra tokigheter? Ja dem får vi leva med och lära oss att skratta åt.
Har vi tur blir grodorna oförglömliga som Karin Falck som jag tidigare nämnt här på bloggen. Då hon tog emot de deltagande ländernas poäng i Stockholm 1975 kunde man höra "Three points on the Turkey" (tre poäng på kalkonen) och "How much is seven in France?" (hur mycket är sju i Frankrike?).

Kristallklart!

Odödlig deltagare

Vem har varit med i samtliga utom den första Eurovisionen?
Jo, poängtavlan. Den brukar vara en av överraskningarna varje år. Inget annat verk fokuserar väl så stora mängder människor sin blick på samtidigt över en hel kontinent?

Här är den, poängtavlan anno 2007.
Poängen är påhittad från en låtsasröstning.

Läs mer om resultattavlan genom tiderna på Yles webbsidor.

Stark final

Det är ett starkt startfält i årets Eurovisionsfinal. För första gången känner jag inget behov av att ge en nolla till något bidrag. Och det är väl ett rätt så bra betyg av en kritisk röst.

1. Bosnien och Hercegovina ■□□□□
Skönsång i effektfull förpackning, men uppmärksamheten dras till det kvinnan har runt kroppen. Är det en känning eller byxor som göms under ett grönt kaffefilter? Balkansirap.

2. Spanien ■■■■□
Pojkgruppen från Spanien bjuder på vad som till en början är grymt estetiskt i helvitt med dekor i vitt. Numret bjuder på en grabb för varje smak, men koreografin känns ställvis lite otajt. Feel-good radiopop.

3. Vitryssland ■■■■□
Kendockan Kolduns scenshow överraskar fortfarande, trots att numret är bekant. Hans röst är ett wildcard som är riktigt bra de gånger han prickar alla toner och koreografin är tveklöst den snyggaste i startfältet.

4. Irland ■■□□□
Årets mesta och bästa folkbidrag från den gröna ön. Sångerskan har en nasal men ställvis riktigt djup röst och hon ser ut som kidnappad från medeltiden.

5. Finland ■■■■□
Hannas rockiga bidrag är snyggt och kamerakontakten känns väldigt genomtänkt och inpräntad. Storslaget intro med mycket (till och med lite för mycket) pyroteknik. Klänningen är en av kvällens vackraste.

6. Makedonien ■■■□□
Jag glömmer bort den här sången på fem minuter och överraskas varje gång av hur lättlyssnat bidraget är. Det är också dess förlust, att det inte lämnar något bestående men. De engelska fraserna i slutet är bidragets starkaste och hela låten på engelska vore ett bättre framgångskoncept.

7. Slovenien ■■■■□
Popopera som kan få svenska discooperabögen Fredrik Kempe att börja tycka om flickor. Bidraget växer sig starkare och tyngre för varje lyssning.

8. Ungern ■■■□□
Magdis whiskyhesa partier i sången är fortfarande hjärtskärande bra, men låten känns förbrukad. Den växer inte längre i mina öron och tappar därför poäng.

9. Litauen ■■■■□
Årets mest stilrena dekor som leker med skuggor. Bidraget är i sin enkelhet genialt, sången framträder då man inte behöver koncentrera sig på något annat i tv-rutan.

10. Grekland ■■■■■
Sarbel bjuder på ett shownummer som går nära gränsen till too much, men lyckas hålla sig undan att bli vulgärt. Refrängen har smittorisk som vattkoppor. Men inte är han då den kvinnokarl han vill utge sig att vara.

11. Georgien ■■■■□
Björkmadonna Sopho som representerar debutantlandet Georgien känns mycket säkrare på scen än under semifinalen. Hon är en stark nykomling, även om jag efterlyser klänningsbyte (inte kan hon ju tävla två gånger i samma eleganta röda fodral). Pyroteknikens svavellukt i arenan gör att känslan av Island och Björk blir ännu mer påtaglig.

12. Sverige ■■■■■
Ola Salos kamerakontakt är i en klass för sig. Bergssäker scenvana. Hypnogplattan på golvet ger också en oerhört effektfull vinkling till showen som ibland känns lite instängd på scenen. The Ark behöver utrymme att röra sig fritt för att komma till rätta.

13. Frankrike ■■■
Självironi är inget fransmännen är kända för, och just därför tilltalar det här bidraget mig. Melodin är smittande och refrängen klistrar sig fast i huvudet. Frankrikes skönaste bidrag på många år. Lägg speciellt märke till mjukiskatten runt nacken på killen i cerise kavaj.

14. Lettland ■■■■
Hur mycket jag än vill säga usch-fy-skäms, så måste jag medge att låten blir bättre efter några lyssningar. Det känns rätt i tiden, även om det känns som årets största Il Divo-plagiat.

15. Rysland ■■■■■+
Serebrotjejerna bjuder på det kallaste bidraget i år, men ändå värmer sången mig innerligt. Det är ren energi som förstärks av den enkla dekoren och oförskämt snygga och sparsmakade koreografin. Jag känner Matrixvibbar och det är ett bra betyg. Vinnarkandidat.

16. Tyskland ■■■■■
Svärmorsdrömmen Roger Cicero vann den tyska uttagningen på internationella kvinnodagen och tävlar på kvällen till mors dag med en låt om kvinnor som styr världen. Han får tyska att låta vackert och ger Eurovisionen det bästa tillägget på många många år, swingen.

17. Serbien ■■■■■
Marija sjunger igen hjärtskärande vackert och ger mig än en gång kalla kårar med sin kärleksbön. Scenshowen har en risk att framstå som överpretentiös, men trots det är flatfavoriten en självklar vinnarkandidat.

18. Ukraina ■■■■■
Vykortet innan Ukraina föreställer julgubben och mumintrollet. Vad är väl mer passande innan maskeraden med plåtniklas Verka. Det här är årets vitaminpiller som hur mycket man än vill hata det suger sig fast och vägrar släppa taget. Showen är en av årets mest genomtänkta och underhållande. Jag vill inte att det här ska sluta. Skrällvarning!

19. Storbritannien ■■■□□
Scooch som återförenats enkom för årets Eurovision ger tv-publiken det mest kitchiga Europa sett sen Silvia Night i fjol. Koreografin är smittsam och underhållande, men ett allt för uppenbart röstfiske med alla flaggorna i slutet drar ner poängen. Sången är inget att hänga i julgranen, även om vissa textrader är sjukt underhållande. Lägg märke till champagneflaskan med texten "Bucks Fizz" (BF representerade Storbritannien och vann Eurovisionen 1981).

20. Rumänien ■■□□□
så många språk, så lite tid. Det är vimsigt och orolig, men det stegrande tempot gör att man inte tappar intresset alldeles direkt.

21. Bulgarien ■■■■■
Vildvittran Jelitsa med de kristallklara tonerna låter som och har intensitet som en urkraft. Sidekicken Stojan känns lika onödig som att bära runt på en tom ryggsäck, även om han kan spela mungiga.

22. Turkiet ■■■□□
Kenan Dogulu som trixat ihop hela det här numret själv har lyckats få till en nattklubbslyftare där folktradition smidigt sprängts in. Dock tappar framträdandet mycket på den oroliga bakgrunden i dekoren.

23. Armenien ■□□□□
Ja, vad ska man säga. Det är en djup ballad som är väldigt vacker i sig, men det enda jag tänker på är varför det står ett rött träd med fladdrande toalettpapper på scenen. Och varför viftar trädet på översta grenarna mot slutet av låten?

24. Moldavien ■■■□□
Sången om att överleva kan ha svårt att göra just det, överleva. Det är fortfarande flamsigt och ofokuserat på scenen men stråkarna och den säkra stämman räddar bidraget. Klädseln känns mer horkvarter än världsscen och jag hoppas innerligt att den byts ut till direktsändningen.

Carolafläkt

Jag sitter och tittar på finalens andra genrep då det slår mig. De flesta av artisterna använder i något skede fläkten som Carola introducerade till Eurovisionen i Rom 1991 med Fångad av en stormvind.

Svenska Akademiens ordlista omfattade ordet "nakenchock" efter att Afro-dite representerade Sverige 2003. När är det dags för carolafläkt att bli ett av Akademien antaget ord?

Afro-dite var också gruppen som lärde oss hur hålla bröst och kjol så plats då man sjunger schlager. Lösningen stavar de dubbelsidig silvertejp. Det var väl bra att veta?

Freakshow

Jag fick mina vampyrer i finalen trots allt!

Den stora mastodonten till Eurovisionsfinal inleds med vad som troligen är en av landets coolaste musikvideor. Med varulvar och monster, förstås. Jag talar självfallet om Lordi.

Koka alltså inte kaffe riktigt i början av sändningen och så ber jag alla Europas kommentatorer låta videon tala för sig själv.

Eftertvätt

Jag blev paff igår kväll. Jag trodde benhårt på Andorras och Cyperns chanser till avancemang.

Östeuropa fortsatte sin starka framfart i Eurovisionen. Av länderna som gick vidare är det bara Turkiet som inte ligger nära den slaviska kulturen, och det landet tror jag fick Medelhavsrösterna. Vad har hänt med det gamla Europa?

Många säger att små länder inte har något att säga till om eller inte bryr sig i att rösta, men det påverkar inte resultatet. Oberoende om det bor 71 000 personer som i Andorra eller 143 miljoner som i Ryssland har landet varken mer eller mindre 1-12 poäng att dela ut åt sina favoritbidrag.

Jonas Gardell skämtade i svensk tv om Lattia, Flaffia och FYR Massadånniaa som bara röstar på varandra i motsats till vi i Norden som röstar på de bästa bidragen, det vill säga de från Sverige, Finland, Norge, Island och Danmark. En point har han, artighetspoäng och grannlandspoäng har väl alltid delats ut, men nu har utgångsläget förändrats. Kulturerna ligger fortfarande nära varandra, men nya medier har förenklat spridningen av upplevelser. Vi har blivit mer kräsna och mindre bundna av territoriella gränser.

Väst- och Nordeuropa saknar helt klart engagemang och drive. Bland publiken på arenan var det de georgiska, ukrainska och ryska besökarna som visade störst engagemang i tävlingen. Det är allvar och ingen rolig lek för dem. Kanske ser man Eurovisionen som vägen till väst? Då Eurovisionen arrangerades i Ukraina 2005 krävde president Juschenka att få medverka under direktsändningen. Han sa då att tävlingen är det största som hänt landet i dess historia.

De forna kommunistiska områdena har en lång och framgångsrik historia inom den kulturella sfären. De är föregångare inom satsningar på kultur och visar nu framfötterna i Eurovisionen. Ofta fördöms dessa länder i Eurovisionen på grund av andra orsaker än att deras tävlingsbidrag skulle vara dåligt. Det är inte heller de som blivit bättre utan vi i väst som blivit lata och inte vill vara med i tävlingen då det kommit in nya länder med bättre förutsättningar till framgång än vi har.

I Finland är många i den äldre generationen rädd för ryssen, det ska vi fortfarande vara - men nu slår de oss på fingrarna i helt andra arenor än för sextio år sedan.

Vimmelbilder

Foto: HBL/Björn Heselius

Thank you, thank you!

Finalisternas presskonferens är en rörig tillställning. Två representanter från varje lands delegation får delta. Det tog ett tag innan den kom igång, och den som håller i presskonferensen fick säga till på skarpen innan alla var samlade uppe på podiet.
Det är inte mycket värt att rapportera som sägs. Vissa frågor har varit obegripliga, man helt enkelt varit tvungen att lämna dem och gå vidare.
Det är som Oscarsgalan. Mest tacktal.

Snyggt Jaana och Mikko!

Bäst klädda enligt mig var programledarna. Det var överlag en rasande snygg tv-sändning, finns inga skäl att skämmas, och programledarnas kläder var både trendiga och matchade varandra. I början av kvällen var Jaana klädd i gul klänning och Mikko i grå kostym, mycket trendkänsligt, grått och gult är vårens stora färger. Senare på kvällen bytte Jaana till en festblåsa i cerise och Mikko hade vit kostym, mycket snygg kombination. Klass.

Easteuropean vision?

Sju rätt av tio blev det för min del.
Alla tio länder som gick till final hör till forna Östeuropa.
Bland dem Slovenien, den ylande operatanten, är det nåt jag inte förstått? Och Lettland, jag anade det men ville inte tro det.
Cypern föll bort, precis som snarlika Belgiens Kate Ryan i fjol. Liksom Danmark. Gaydiscoschlager är inte inne verkar det som, jag tror folk kan uppfatta soundet som kallt. I årets svenska uttagning föll också bra klubblåtar bort ur tävlingen, det verkar vara en tendens i tiden.
Ungdomligt rockiga Andorra föll ur. Liksom Islands rockballad. Ett dåligt tecken för Hanna Pakarinen?

Dessa tio gick till final:

3. Vitryssland
6. Makedonien
7. Slovenien
8. Ungern
11. Georgien
14. Lettland
17. Serbien
21. Bulgarien
22. Turkiet
24. Moldavien

Rösta i semin

På Yles webbsidor hittar du röstningsförfarandet och de viktiga telefonnumren.

Klicka här eller på logon för att gå till svenska.yle.fi/eurovision.

Österrikes fragglar

Malin har alldeles rätt.
Det enda jag har att invända är att barnprogrammet redan finns. Under sent sjuttiotal/tidigt åttiotal producerades Fragglarna som jag som schlageryngel såg på innan Bolibompa uppfanns.

Och österrikarna ser precis ut som fragglarna.

Lettlands brösttoner

Där satt den!
(yäk)

Slow motion

I kväll kommer vi att få uppleva något speciellt i nöjestvbranschen.

Under pausnumret då rösträkningen sker, närmare exakt då den unge killen (i röda byxor om jag inte minns fel) som dansar för Aino hoppar, blir tv-sändningen trög som sirap. Direktsäningen sker då i slow motion, så det är varken något fel på din digibox eller på dansgruppen som uppträder.

Se och fascineras, det tänker jag!

Österrikes röda nissar

Min österrikiska kollega är inte imponerad över sitt lands bidrag. Han tycker det är ett billigt försök att locka gayröster.
Artisten är inte speciellt känd i Österrike, han har deltagit i nån sorts talangtävling.
Själv tycker jag de röda dansarna bättre skulle ha passat i ett barnprogram.

Sertab anno 2007

En manlig Sertab, helt enkelt. Med haremsdansöser och allt. I like!

Dresscode

Malin framförde en mycket bra tanke. Dresscode borde vara regel för Eurovisionen. Då skulle vi förhoppningsvis slippa nakenchocker som Moldavien, mus-i-kantchocker som Portugal, porrchocker som Polen och dåååålig stil-chocker som Lettland skall avsluta kvällen med.

Räknas månne hela Kroatien, Montenegro, Israel, Belgien och Tjeckien som klädsel som kan förbjudas genom dresscode?

Palestina (med tanke på palestinasjalen) ansöker förresten som bäst om medlemskap i EBU. Kanske redan nästa år ser vi landet delta i Eurovisionen.

Karisma och kamerakontakt

Det var problemet med Ungerns bidrag. Hon sjöng bra men jag fick ingen kontakt med människan, hon vågade ju inte se in i kameran. Och så tanktoppen! TANKTOPP!!!
EBU borde införa dresscode.

Danmark berör

Ja just det. Det är något genuint och äkta över deras nummer. Det är verkligen inte äkthet man förknippar dragqueens med men så är det. Jag hoppas det går vidare för det har mina sympatier.
Annat är det med Schweiz eurotrash (sorry Björn), men det är ett bidrag som aktiverar min elakhet, och jag tror inte det är en genial effekt av vampyrtemat.

Mina damer och herrar

Ni har nyss bevittnat årets bästa tävlingsbidrag.

Märkte ni den starka symbolen i att Marija ensam gick bland de andra kvinnorna under hela sången för att alldeles efter sista strofen knäppa sin hand med en annan kvinnas så att ett hjärta bildades inför tv-kameran?

Delikat, vackert och så oerhört gripande.

Till Polens försvar

Blunda och lyssna. De är faktiskt riktigt duktiga på att sjunga och kan sin sång, det är mer än många andra vi ser i kvällens tävling. Det som är bedrövligt är hur de beter sig på scen. Jag sitter med ögonen stängda och då funkar faktiskt låten så bra att den får godkänt betyg.

Tårar över Serbien

Min österrikiska kollega bredvid mig torkar tårarna efter Serbiens framträdande.
– Sorry. Förlåt, säger han, för han kan lite svenska och har schlagergudien i dagens Husis uppslagen framför sig, så det var ju självklart var jag valde att sätta mig.
Han berättar att han är stor Finlandsfantast och vän med MA Numminen.
Rauli Badding Somerjoki är en av hans stora favoriter.

Wow, Peter!

Jag är så glad för Danmarks dragdrottning DQ:s skull. Jag har hört henom repetera ett tjugotal gånger under veckan och även uppträda inför publik och inte en gång har hen träffat alla toner så bra som i kväll! Det riktigt lyste om drottningen i kväll.

Inte så bitskt

Jag är livrädd för att det är dödsstöten för Schweiz som vi nyss sett. Det fenomenala dansnumret missade en hel del i sändningen nu om man jämför med det sista genrepet som jag också hade möjlighet att se på tv. Jag är skraj, men hoppas att det går vägen. Vill se min gamla idol René Baumann a.k.a DJ BoBo tävla i lördagsfinalen.

Georgien - tja

Uups, där hade jag fel. Det här är för konstigt för att gå vidare.
Den platsen tar väl letterna då, de töntiga operasnubbarna.
Här på presscentret finns många georgiska journalister/supporters. De har lagt beslag på de bästa platserna framför storskärmen och har prytt sina platser med georgiska flaggor.
Tävlingen är viktig för dem som debutantland, och jag skulle unna dem en finalplats.

Israel och politiken

Kunde inte låta bli att notera palestinasjalen i Israels nummer.

Sista chansen

Om fyra minuter stänger dörrarna till arenan och under en halvtimme får de tusentals åskådarna titta på klipp från tidigare års Eurovisioner innan det händer. Den lilla flygande kameran startar sin inflygning mot runway 1 där den lilla flickan sitter. Fem minuter senare efter dragspelsvirtuosen Johanna Juholas inledning hör vi orden.

Good evening, Europe!

Jag tippar utgången så här (utan inbördes ordning):
1. Bulgarien
2. Cypern
3. Vitryssland
4. Schweiz
5. Danmark
6. Serbien - tippar vinst i finalen redan nu
7. Andorra
8. Ungern
9. Turkiet
10. Lettland

Det visade sig att Ola tippar lika för semifinalen, förutom på en punkt. Han tror att Moldavien går vidare och inte Ungern.

Som lite godis att suga på inför avstampet sätter jag in en bild från det finländska hjärtat som jag besökte i eftermiddags. I det här rummet läggs telefonnumren och kommentatorsspåren på bilden innan sändningen körs ut till alla tv-apparater i landet.

Jag återkommer med eftertvätt senare i kväll.
Njut av sändningen!

Så hoppas jag, så tror jag

Två timmar kvar till semifinal, så vad passar bättre än att tippa vem som tar sig till final.
Så här tror alltså jag, baserat på gårdagens första genrep.

1) Bulgarien – kan det hela börja häftigare? man faller i trance
3) Cypern – hon har nåt, trots bakgrundens fula krukmönster
4) Vitryssland – mest för de tuffa Bondbrudarna i svart som leker spindelmän på den vita skärmen
6) Georgien – för att scennumret är så snyggt – snygg koreografi, fina färger
9) Moldavien – också lyckad på scenen
12) Danmark – låten är blä, men numret är smakfullt, väldigt fint gjort faktiskt
15) Serbien – med den låten finns inget alternativ, de skulle klara sig även om de klädde ut sig till hundar
21) Andorra – vem kan mostå de här charmiga ynglen?
22) Ungern – stark bluesröst, men tanktopp och jeans hallå! lite glamour please!
26) Turkiet – bra låt och framträdande

Få se hur fel jag har. Jag brukar pricka in ungefär hälften.

Carola hotade med stämning

På Limbo på Annegatan 13 säljs Markku och Hanna Korpas Eurovision Queen-kollektion med t-shirts, tygkassar, pins med fräcka och fyndiga eurovisionsmotiv. För fräckt blev Carola-motivet med en bild av schlagerdrottningen där hon ser ut som Hin Håle själv och bär törnekrona. Under bilden var det tänkt att texten Holy Carola skulle stå. Carola själv blev måttlig förtjust och hotade med stämning ifall motivet sattes i produktion. På väggen i butiken finns brevet från hennes advokat.
Så vi får nöja oss med de andra motiven då, så mycket roligare än de trista Eurovisions-t-shirtsen med Finlands flagga i ett hjärta som säljs överallt.

Limbo

Jag blev lycklig ägare till en handfull pins och kylskåpsmagneter här om dagen.
Här är den Carolapin som Malin skriver om.

Dagens Hbl

52 gånger 35 sekunder

Hej Thomas Lundin! Vad gör du nu inför Eurovisionen?
– Jag sitter i FST5:s kommentatorsbox i arenan och skriver manus. Jag ser på genrepen för att få en bild av vad som kommer att ske. Eurovisionen är en mycket visuell tävling där det inte bara samlas poäng med sången utan även genom kläderna och framträdandena.

Vad är kommentatorns uppgift förutom att säga ”och som näst ser vi Serbiens bidrag”? – Se mig som en ciceron i Eurovisionssammanhang. En person som ger tittaren det lilla extra under de 35 sekunderna mellan bidragen. Jag försöker blanda egna åsikter med en gnutta fakta och göra sändningen mer dynamisk. Det är mer än språket som skiljer Rundradions kanaler åt.

Är det alltså okej för en Eurovisionskommentator att ha egna åsikter om tävlingsbidragen? – Det har jag inte frågat om jag får. Dessutom vet redan alla som sett Inför ESC-programmen var jag står och vad jag tycker.

Tror du att dina kommentarer påverkar hur tv-tittarna röstar? – Målet är på inget sätt att försöka påverka. Dessutom tror jag inte att jag har så stort inflytande. Få tv-program lyckas skapa så starka känslor som Eurovisionen. Oberoende av vad man tycker om tävlingen så har de flesta redan starka åsikter om den. Däremot tror jag att vad jag säger som kommentator kan få motsatt verkan.

Så din favorit vinner inte alltid? – Nej. Jag kommer speciellt ihåg hur jobbigt det var att se Marie N vinna i Tallinn 2002. Det var mitt första år som kommentator och jag varken tyckte om eller trodde på det lettiska bidraget. Att Laura Voutilainen samma år fick en så dålig placering är än i dag ett mysterium.

Vem skräller i årets tävling då? – Ukraina sticker ut ur mängden, det är ett intelligent bidrag med ett starkt budskap. För tre år sedan hade det varit omöjligt för Ukraina att representeras så här. Men även Litauen kan skrälla med sitt avskalade nummer som kommer mellan två effektfulla framträdanden.

Eurovisionens semifinal FST5, TV2, Radio Vega, Radio Suomi kl. 22
Björn Heselius, text Cata Portin, foto

Semifinalens startfält

Mina poäng finns i torsdagens Hbl, passa på att köpa ett lösnummer. Tidningen är smockfylld med Eurovision nu i dagarna. Förstås.

Här kommer de utlovade kommentarerna till torsdagens semifinalstartfält. Jag valde att varken säga bu eller bä innan jag sett sista repet idag, och då hade ju förstås pressläggningen redan varit för evigheter sedan.

1. Bulgarien - Voda/Water
Hur kan det komma så mycket ljud ur en så liten kvinna? Ett starkt nummer som ger lite etnovibbar och promenerar raka vägen in i finalen.

2. Israel - Push the Button
Fruktansvärt. Jag vill inte ens kommentera. Det tar plats av annat viktigt man kan skriva. Vedervärdigt.

3. Cypern - Comme ci, Comme ca
Brutta med läder och gitarr. Har det någonsin varit fel? Inte i år i alla fall. Retrokänsla med skön synt. Finaldags för Evridiki säger jag.

4. Vitryssland - Work Your Magic
Idolpojke som inte ser ut att vara gammal nog för att veta vad sängkammarblick är. Låten är bättre än sångaren, men han kompenseras av den överraskande scenshowen. Topplacering.

5. Island - Valentine Lost
Rockigt rätt med Eric Hawk. Det är ett korrekt bidrag, ofarligt som en hårig kanin. Det är så lätt att lyssna på att man glömmer bort bidraget i mängden är jag rädd.

6. Georgien - Visionary Dream
Debuterande Georgien satsar på pr i Helsingfors. Mycket pr. Men varför? Bidraget är enastående. En så här uppenbar blandning av Björk och Madonna är en självklar finalist, om inte folk irriterar sig på likheten med de två superstjärnorna.

7. Montenegro - Ajde kroci
Urk. Urk. Urk. Sångaren Stevan Faddy måste ta en eftermiddag med danska dramadrottningen och lära sig grunderna i hår och ögonbryn. Han ser så malplacerad ut att man slutar lyssna på låten. Inte för att den är något att lyssna på heller. Men ändå.

8. Schweiz - Vampires are Alive
Det här är så fel att det är rätt. Ett Buffyfans högsta önskan. Dessutom är det riktigt, riktigt snyggt. Och nittiotal. Refrängen sitter som en bett i halsen och koreografin som en spark i skrevet.

9. Moldavien - Fight
Låten har en tendens att komma och gå i mitt huvud. Stråkar och fart. Sånt kan man gå i gång på. Eller så glömmer man den ett tag och undrar vad det är som saknas. Jag tror på final för Natalia Barbu.

10. Nederländerna - On top of the World
Skönsjungande chokladpralin är vad hon är, Let's Dance-Edsilia. Jag önskar innerligt att Europa gillar det här. Jag gör det, men tror att det är alldeles för lättuggat för att gå hem.

11. Albanien - Hear my Plea
Inte ens en önskan eller bön kan rädda det här. Låttextens näst sista rad beskriver bäst Albaniens bidrag: The pain, the suffering of today.

12. Danmark - Drama Queen
Om Peter Andersen sätter tonerna lika bra som klädbyten och fjädrar på skallen så ska väl det här gå hem i tv-sofforna. Som show är det underhållande så tusan, men vad gäller tonsäkerhet inte det minsta.

13. Kroatien - Vjerujem u ljubav
Kunde inte Kroatien sända Severina igen? Kommer du ihåg hon som förra året dansade porrig folkdans i stilettklackar och sjöng Africa paprika? Det här är pinsamt värre.

14. Polen - Time to Party
Nu börjar tårarna komma. Det är så billigt, så billigt. Porrindustrin gör reklam. Jag är ändå rädd att det kan gå hem hos hormonstinna ynglingar. (Nu lät jag gammal.)

15. Serbien - Molitva
Och nu känner jag floder strömma över kinderna. Det är så vackert, så gripande och fullkomligt avväpnande. Marija Serifovic är startfältets andra Idolstjärna och en artist som i min värld förtjänar inte bara finalplats utan också finalvinst.

16. Tjeckien - Mala dama
Det här är en sådan sång som man helst vill hoppa över på skivan. Men när den väl börjat spela går det inte att snabbspola framåt. Oförklarligt och oförlåtligt dåligt vill jag säga. Men jag fångas av det melodiska under vad som annars låter mest som en stenkross.

17. Portugal - Danca comigo
Jag fascineras kanske mest av det portugisiska språket i det här bidraget. För låten i sig faller platt. Musikantkort, definitivt. Sångfågel, tja. Lättsmält, jodå. Fastnar i minnet allt för fort.

18. Makedonien - Mojot svet
Den makedonska superstjärnan Karolina är ett kapitel för sig. Bidraget har en tendens att växa mycket mellan varje lyssning. Men scenframträdandet ger minuspoäng.

19. Norge - Ven a bailar conmigo
Årets andra låt om att dansa med mig. Och sångerskan är årets andra Let's Dance-stjärna. Det är medryckande och fryntligt, precis som norrmän överlag. Jag vill gärna ge Guri Schanke en finalplats, men är tveksam om det lyckas.

20. Malta - Vertigo
Om Makedoniens scenframträdande var flamsigt så måste det här stavas flamsigt med versaler. Som en pizza med extra allt och så lite sång på köpet. En vacker text och fin röst, men nej. Det går inte hem hos mig.

21. Andorra - Salvem el món
De här tonårskillarna kunde vara barn till Blink-182 och Green Day. Riktigt, riktigt ruskigt bra är de dessutom på att göra sin egen grej. Det är en studsig, hoppig poprocklåt på det fantastiska katalanska språket. Final och definitiv topplacering. (Undrar hur ESC skulle se ut i Andorra nästa år ...)

22. Ungern - Unsubstantial Blues
Det här är vackert men lite själlöst. Ungern föll i gropen med de andra länderna som gjort en fantastisk förhandsvideo men tappat stinget till scenshowen. Sången är delikat och skönt raspig på sina ställen. Final.

23. Estland - Partners in Crime
Det här känns mer gym än Eurovision. Men om det är något man lärt sig under alla schlageråren är det att aldrig, aldrig underskatta en synkad koreografi med fästpunkter i låten.

24. Belgien - Love Power
Det är så mycket sjuttiotal att jag blir grön i ansiktet. Av illamående. Men kidsen tycks gilla det här av någon konstig anledning. Trumpetbyxor och Saturday Night Fever-moves kanske ska bli pop igen. Jag hoppas inte.

25. Slovenien - Cvet z juga
Alenka Gotar är kanske den artist som i år har det största röstregistret. Sopranen bjuder på ett bidrag som sträcker sig över två oktaver, med den högsta tonen i hela tävlingen, ett tvåstruket h. Jag måste medge att jag är svag för det här genrebrottet men vågar inte lova finalplats.

26. Turkiet - Shake it up Shekerim
Discopop som får vem som helst att le. Kanske är det den medelhavscharmige sångaren eller de supersynkade danstjejerna som gör det. Om inget annat biter så gör i alla fall refrängen det i all sin knäpphet: Lovey dovey, lovey dovey, all the time.

27. Österrike - Get a Life - Get Alive
Jag skulle så gärna vilja säga att det här välgörenhetsbidraget är bra. Tanken är god och syftet bättre, men låten är bedrövlig och dansarna bedrövligare.

28. Lettland - Questa Notte
Landet som i fjol tävlade med The Real Groups tondöva kusiner tävlar i år med Il Divos smaklösa och tondöva kusiner. Bara det att de klär sig i cylinderhatt och jeans borde få dem att veta hut. Jag är ändå rätt så övertygad om att det här stavas f-i-n-a-l.

Gråtfärdig

Serbien! Jag lägger härmed in en öppen ansökan till högre makter om att låta Marija Serifovic gå vidare till finalen och vinna. Pretty, pretty, please.

Marija höll tydligt tillbaka och använde inte all sin röstkapacitet på kvällens sista repetition, men oj så den flickan berör mig. Hon sjunger Molitva, en bön.
- Det är min kärleksbön - en saga utan lyckligt slut, berättade Marija här om dagen på frågan vad hon ber om.

Skulle jag inte vara så förbannat pryd skulle jag ha suttit och storbölat på arenan i kväll. Precis så gripande är Marijas bön.

Show ska vi inte prata om. Det flamsiga intrycket hennes dansare tidigare under veckans repetitioner gett var som bortblåst nu. Det är ett vänt och stilla rörelsemönster som kvinnorna i svart kostym bakom Marija ger, utan att stjäla uppmärksamhet från sångerskan.

Vitryssland var som väntat en stark kandidat, men om inte Koldun aktar sig så håller inte rösten då det gäller. För isländske Jónsi skedde just det i Istanbul 2004, han tog i från tårna under repetitionerna och när det väl var dags att tävla var rösten lite si och så. Inte sagt att så nödvändigtvis sker för Dima Koldun imorgon, men som Ola skriver i förra inlägget så skar det sig onödigt mycket nu.

Och så det där med klädbyten. Jag förstår Malins reaktion. Jag gick och smålog åt DQ halva eftermiddagen idag. Jag har då sett många trannys i mina dagar, men aldrig någon så övertygande. Av de två med klädbyten avslöjade ju Ola redan vem som har den kortaste klänningen, men sätt Guri mot DQ och fråga vem som är kvinnligare. Ja även där vinner karln. :)

På tal om kläder. Titta extra noga på programledarna Jaana Pelkonen och Mikko Leppilampi. Snyggt så det svider. Och det blir bara bättre, Norge och Danmark är inte de enda som förstått värdet av klädbyten. Mer säger jag inte, annat än chock. Och wow.

Kläderna är viktiga

Nu har jag just kommit tillbaka efter att ha sett semifinalens andra genrep på arenan. Roligt att se hur akterna har förändrats och förbättrats sedan de inledande repetitionerna.

Det bästa är nog att se vilka kläder artisterna tänker använda i direktsändningen i morgon. Jag säger bara, titta extra noga på Moldaviens Natalia Barbu, hennes kläder är helt fantastiskt snygga! De nordiska artisterna kan det här med klädbyten, både Guri Schanke från Norge och DQ från Danmark har två klädbyten i sina respektive nummer. Frågan är bara vem som har den kortaste klänningen av dem båda, jag skulle säga DQ. Fast kortast klänning i år har nog Karolina från Makedonien. Makedonien hade kortast klänning även förra året, minns ni Elena Risteska som sångerskan hette då?

Så vem var då bäst i kväll? Bulgarien, Cypern och Schweiz gjorde alla stabila och snygga nummer men klart bäst i kväll var ändå Vitryssland. Scenshowen var otroligt snygg och om det inte hade varit för att Kolduns röst svajade oroväckande så numret varit magnifikt. Nu nöjer jag mig med att säga att det var toppen och jag hoppas att han sjunger bättre när det gäller för då tror jag att Eurovisionsresan går till Vitryssland nästa år.

Avslutningsvis hoppas jag av hela mitt hjärta att Norge ska gå vidare till finalen. Dels för att låten är smittsam och medryckande men också för att Guri verkar så trevlig och för att jag tycker om Norge.

Jag återkommer imorgon med en tippning om vilka låtar från semifinalen som går vidare till finalen på lördag.
/Ola

Skjut och drag

Var just på semifinalens första genrep och man blir visst lite påverkad i skallen av all schlager den här veckan. När jag skulle gå in genom glasdörren till redaktionen fastande min blick på skylten drag, och det liksom knäppte till i huvudet och gick runt några varv innan hjärnan kopplade rätt.

Changement, S'il Vous Plaît

Eurovisionen är ett tv-format som hållit i 52 år. I år deltar två nationer fler än reglerna tillåter och det kan ju tyckas att man ska vara glad för att det går så bra. Why fix it if it isn’t broken?

Svante Stockselius vid EBU meddelade idag de förändringar man inför nu och under dekommande åren för att behålla statusen som världens största tv-program. Och ett av de mest demokratiska om man får tro Stockselius.

Faktum är att det inte är det minsta jämlikt eller rättvist delta.

Semifinalens deltagare är inte där för att de själva på något sätt skulle vara sämre, utan för att landet de representerar inte hade någon vidare framgång året innan. Nu går diskussionen het om det lönar sig att starta i semifinalen för att ge bidraget mer tv-tid. De senaste åren har två av tre Eurovisionsvinnare kommit via semifinal. Mer exponering ger fler röster kan man resonera.

Gör Eurovisionen demokratisk – inför två semifinaler där alla tävlar.

Long live the Queen

Tycka vad man tycka vill om schlagerfans, men de brittiska kan man inte annat än tycka om.

Här om dagen hittade vår fotograf Cata två av de yngsta tjejerna på arenan. De var där med sina föräldrar som är brittiska reportrar. I går träffade jag de här två gentlemännen som jobbar för BBC i Leeds.

Allihopa tror de stenhårt på Scootch och pratar om var i drottningadömet nästa års Eurovision ska placeras. Det tror jag de är ganska ensamma om.

Tyskland visar styrkeprov

Ola kommenterar vidare på finalisternas övningar.

När the Ark intog arenan igår var det nog fler än jag som satt med spänd förväntan på att se hur de skulle förändra sin scenshow efter den nya scenens förutsättningar. Men vi kunde alla dra en lättnadens suck, det syns att de är proffsiga och Ola Salo kan ju bäst beskrivas som en stjärna när det gäller scenkonst.

Det kändes tryggt och säkert men samtidigt insåg jag att det här inte alls kommer att bli någon promenadseger för Arken som jag trodde för en vecka sedan. Efter att ha de andra repetera så blir det genast klart att det finns många andra starka kandidater till förstaplatsen.

The Ark intog presskonferensen på samma säkra sätt som scenen. Med självsäkerhet, charm och en stor portion humor. När de fick frågan om varför de inte använder en fläkt på scenen som Carola gjorde i fjol så säger Ola att Carola inte ville låna ut sin fläkt utan ha den för sig själv. Hårtorken som de fick låna i stället hade inte samma effekt, fortsätter han.

Även brittiska Scootch hade presskonferens idag. Den som de skulle ha haft igår blev inställd i sista stund. På grund av ett pressat schema sades det, men den lilla mängd journalister som fanns på plats kan ha spelat in också.

Man skulle nästan kunna tro att de fyra medlemmarna i Scootch är flygvärdinnor på riktigt. De är i alla fall precis såna flygvärdinnor som man själv skulle vilja betjänas av när man är ute och reser. Charmiga, snygga och trevliga. De säger att de tycker om Helsingfors och påpekar att det är så rent här överallt. Sen tytcker de om det faktum att sedan de kom hit för ett par dagar sedan så har de sovit mer än de gjort på hela den senaste tiden. De oroar sig inte så mycket för sina konkurrenter utan fokuserar på att själva göra ett bra jobb. Nu får de bara hoppas att de lyckas charma tv-publiken på lördag, större delen av pressen verkar inte alls imponerade av dem.

Framförallt så har dagens repetitioner gett mig en ny favorit. Den välklädde och charmige tysken Roger Cicero. Hans repetition i dag var ännu bättre än den i går, en förändring i scendekor förstärker den sköna och avslappnande känsla som låten förmedlar. Behöver jag säga att jag blivit helt fast för den här numret? Hans swinglåt kan nog charma en hel del tittare på lördag. Den har möjlighet att tilltala en mycket bred publik. Män och kvinnor, unga och äldre.

Jag skulle inte alls bli förvånad om vi får bege oss till Tyskland nästa år.

Även ryska trion Serebro hade en bra repetition i dag och ser väldigt starka ut. Det blir stenhårt på lördag, jag säger bara det.

Mingel: Vikingafest

Vikingafesternas stekta kött och sprit har i år fått ett tillägg. Nu är det glitter och glamour och plockmat som gäller. De nordiska länderna håller varje år en gemensam fest under Eurovisionsveckan. I år gick den av stapeln på Euroclub i Gamla studenthuset i centrala Helsingfors.

Alla nordiska artisterna visade upp sig och sjöng sina bidrag och några andra sånger. Förutom the Ark då. De skyllde på att inte ha hunnit soundchecka eftersom de tränat på arenan och visade istället sin video för publiken.

Jag hörde folk hosta något om divor bland publiken.

En som däremot rev av tre egna låtar osoundcheckat efter dagens arenarepetitioner var unga fröken Pakarinen som strålade som solen själv under allt det svarta löshåret. Förutom Leave me Alone fick publiken även ett smakprov på Lovers från nya skivan med samma namn och Fearless från sitt första album.

Danska DQ, som Thomas Lundin introducerade med orden "i år tävlar två dragqueens i Eurovisionen, här kommer den som ser ut som en kvinna", var den av artisterna som orsakade mest trängsel framför scenen och drog ner de längsta applåderna. Detta trots att rösten (som vanligt, skulle jag vilja säga) inte riktigt höll på de högsta tonerna i tävlingsbidraget Drama Queen. DQ sjöng också en annan av sina egna discodängor, Earth to Earth, utan svaj på rösten.

Isländske rockaren Eirikur Hauksson drog en akustisk version av Valentine Lost och visade hur en erfaren artist beter sig. Sympatiskt och med en hel gnutta humor. Precis som vanligt. Lite för regelbunden och jämn börjar han nästan kännas nu. Har han inga toppar och svackor den karln? Är han faktiskt alltid sådär lagom?

Gladast och mest pratsam var nog norska Lorealansiktet Guri Schanke som förutom Ven a bailar conmigo även sjöng klassikern You've got a friend. Röstfiske? Absolut. Men jag tackar och tar emot, hon framstår som en sprudlande person. Och i min värld får man poäng för det.

Bara en dag kvar

Eurovisionen har kommit till stan!

Runt Tölöviken vajar eurovisionsflaggor, vitryske Kolduns affischer är uppklistrade på elskåp och överallt hörs tävlingsbidragen ljuda från gigantiska tv-skärmar.

Hannas andra presskonferens gick problemfritt på engelska, solen skiner och spårvagnschaufförerna är glada. Eurovisionen kom till Finland trots allt!

I skuggan av ESC

FST5-programledaren Tom Nylund gör ett bakom kulisserna-program som sänds den här veckan. Så här skriver han i ett mejl jag fick imorse.

Salut!
här är sändningstiderna:
FST5
8.5 kl. 22.45
9.5 kl. 22.45
11.5 kl. 23.23
13.5 kl. 22.40

Programmet räcker 10 minuter per avsnitt. Laidback stil om vad som händer bakom kulisserna etc. etc. etc. etc. Jag lyser med min vimsiga stil att leda program, yey!

Kolla Station-T denna vecka med Svenni och Eirikur (Islänninarna i ESC). Programmet sänds på torsdag 18.30 på FST5 och repris på fredag 10.30 på TV1 och igen 17.15 på FST5.

Du kan med andra ord se på mig flera gånger om dagen nästan varje dag!
Ha det bäst!
T
(Foto: HBL/Björn Heselius)

Fågel eller fisk?

"Hello, my name is Verka Serduchka. Me English nicht verstehe." Så inleder ukrainskan/ukrainaren sitt första möte med pressen. Sedan stjäl hen konferencierens mikrofon och håller låda ömsom på ryska och ömsom på tyska i en halv timme.

- Jag var inte den bästa flickan i klassen då jag gick i skolan. Jag kan bara tax-free-engelska: Prada, Gucci, Dolce Gabbana... Jag bodde i studentkorridor och drack Finlandia.

En reporter från australiensisk radio försöker ställa en fråga av dragdrottningen som stirrar på honom genom de stora solglasögonen.
- Australia? Kangaroo! Utropar hen, skuttar som en känguru, och fortsätter berätta om hur man irriterar Mc Donald's-anställda.

- Jag är egentligen blyg, men så är jag ju en stjärna. Det är därför jag har en stjärna på huvudet. Jag är ju lite blygsam av mig också.

- Låtens text lasha tumbai har lett till många diskussioner. I Ryssland trodde de att jag sjöng Russia near Dubai och Russia good bye. I Bulgarien hörde man Basha tun mai som betyder skaka på rumpan. Jag sa åt dem att köpa vaddpinnar så de kan putsa öronen. Lasha tumbai är faktiskt mongoliska och betyder kärna smör.

- Jag fick frågan varför jag inte längre är så färggrannt klädd. Men det förstår väl vem som helst? Det är inte passande för en stjärna att ha samma kläder många gånger!

Då konferencieren upplyser att det återstår två minuter av presskonferensen påpekar dragdrottningen med silverstjärna på huvudet att hen minsann inte är klar än.

- Är någon här från Storbritannien? Känner du Elton John? Madonna och Angelina Jolie har ju adopterat utländska barn, kan inte du berätta för Elton att jag är redo att bli hans dotter nu?

- Ok. Happy end!

De direktkvalificerade intar arenan

Spanien satsar i år på boybandkonceptet. Fyra snygga och skönsjungande pojkar hoppas man ska återupprätta Spaniens anseende i Eurovisionen. De senaste årens resultat har ju inte varit speciellt upplyftande. Tyvärr faller Spanien i samma fälla som de gjort de senaste åren. Man skickar ett bidrag som är lagom i alla möjliga hänseenden. Lagom snygga killar, en lagom medryckande låt, lagom snygg koreografi och tyvärr kommer nog placeringen att bli ganska lagom också. Lagom vinner inga priser i Eurovisionen, tiden när säkra kort fungerade är över. Trots att D'Nash fungerar som underhållning för stunden är är det nog få som kommer ihåg dem när det är dags att rösta.










När den ryska tjejtrion Serebro intar scenen blir jag genast förväntansfull. Att tre till storleken så små tjejer kan äga en scen så fullständigt är fascinerande. Det låter som brittiska Sugarbabes fast med en gnutta rock i cocktailen. Refrängen är smittande och attityden går nästan att ta på i arenan. Koreografin är snygg och om de får den att sitta perfekt till på lördag så tror jag att de är en av huvudkandidaterna till segern. Kanske får vi rapportera från Moskva när det är dags för ESC 2008?










Brittiska Scootch är ett av dagens sista repeterande nummer. Arenan är anmärkningsvärt tom på journalister, kanske är de alla på invigningsfesten som strax ska dra igång. Det drar ut på tiden innan de kommer igång med repetitionerna, koreografin är ny och gruppen verkar inte riktigt säkra på hur den går. När de kört igenom numret ett par gånger så börjar de bli varma i kläderna och koreografin sitter hyfsat bra. Jag kommer på mig själv med att nynna med i den otroligt smittande refrängen. Numret är otroligt kitch och enligt många helt fruktansvärt.

Det verkar som jag är ganska ensam om min åsikt men jag kan inte hjälpa det. Jag tycker om det här. Knappast någon blivande eurovisionsklassiker och troligtvis går det lika katastrofalt dåligt för Storbritannien i år som det har gått de senaste åren. Men jag tycker att det är väldigt underhållande. Kanske är det flygvärdinnetemat som jag faller för, jag vet inte.

/Ola

Kändisbongarställe

Nu är det klart avgjort. Bästa stället att se kändisarna au naturel är i Hartwallarenans parkeringshall.

Idag då kameran blev utan batterier och det blev hipsvips att hinna till affären mellan Spaniens och Finlands repetitioner parkerade ett ruckel till bil bredvid vår blåa fransman. Jag undrade vem i hela friden som kommer med en sådan skorplåda till bil och hur man får för sig att tejpa så stora klistermärken på den. Och ut stiger en strålande glad Hanna Pakarinen.

I förrgår Mikko Leppilampi, idag Hanna Pakarinen.
Vem blir det månne i övermorgon?

Aj, aj Hanna

Hanna Pakarinens första presskonferens inför media från USA, Europa och Australien blev ett regelrätt fiasko.

Idolstjärnan med den vassa rösten och hårda blicken var uppenbart nervös och svarade kort, alltför kort, på de frågor hon över huvudtaget förstod. Det blev mest fnitter och osammanhängande meningar utan egentligt innehåll.

Beklagansvärt. Jag hoppas att den finländska delegationen sväljer stoltheten och använder tolk vid morgondagens möte med pressen.

Ihana Hanna!

Jag är stum av beundran. Och det är sällan ska medges.

Hanna Pakarinen har kört Leave Me Alone fyra gånger nu och rösten bär genom alla svåra partier, lite överröstad av ljudmattan ibland dock. Blicken rakt in i kameran är så intensiv att den kan spräcka tv-rutor. Behöver jag ens säga att publiken i arenan nu är flertaligare än tidigare?

Några aber har jag dock. Det finns en risk att ljus- och pyroteamen vill göra allt de kan för Hanna och resultatet blir too much of everything. De uppblåsta eldsflammeliknande sakerna i dekoren ser mer ut som vajande dildos, och det är inte alls smickrande.

Trots vissa tveksamheter i förverkligandet tror jag stenhårt på Hanna och gissar att hon får massor av röster på lördag. Inte bara artighetsröster till värdlandet.